Utvärderingar av socioekonomiska livssituationer utgör numera en central del av många länders migrationslagstiftningar. Personers möjligheter till familjeåterförening, permanent uppehållstillstånd och medborgarskap har i stor utsträckning kopplats samman med krav på adekvat sysselsättning, godtagbara boendeförhållanden och kunskap om det ”nya” landets språk och kultur. Svensk migrationsrätt pekades tidigare ut som ett undantag från dessa tendenser, men under senare år har flera sådana krav implementerats också i svensk migrationslagstiftning. Ett förhållandevis stort ansvar för att fylla kraven med närmare innehåll har lagts på de svenska migrationsmyndigheterna.
I min avhandling undersöker jag hur de svenska migrationsdomstolarna tillämpar ett av dessa krav, nämligen försörjningskravet vid familjeåterförening. Ett övergripande syfte är kartlägga vad som händer när migrationspolitik/-policy tolkas och implementeras i underrätt och hur juridisk argumentationsteknik används i dessa sammanhang. Jag är även intresserad av om och hur ”krisens vokabulär” påverkar domstolarnas hantering.
Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/61579150345?pwd=NUtmWFRhY29VcFhabmNINVJzeFRCQT09
Passcode: 645913