Zoom-link
https://stockholmuniversity.zoom.us/j/68863836882?pwd=UkJEaWpJVyt5SWIzbEwzZEQ1eVZldz09
Passcode: 266421
Abstract
Under de senaste åren har Försäkringskassan fått mer anslag för att satsa på myndighetens återkravsenheter. Syftet med satsningarna har varit att motverka felaktiga utbetalningar och därmed stärka förtroendet för socialförsäkringen. Återkrav beslutas då den enskilde har fått en ersättning felaktigt och leder till att den enskilde får en skuld till staten. Myndigheten har dock problem med att kräva in skulderna och förra året infördes därför regler för att effektivare kunna skicka skulderna till Kronofogden. Orsakerna till att återkrav beslutas är många, men det är dock inte ovanligt att det är Försäkringskassan som har orsakat den felaktiga utbetalningen. Trots detta målas återkrav upp som främst en lösning på enskildas fusk. I den här presentationen kommer jag – utifrån exemplet återkrav av underhållsstöd – att beskriva svårigheterna i binärt dela upp utbetalningar som korrekta och felaktiga. I min avhandling ställer jag mig övergripande frågan: Vilka konsekvenser får det för välfärdsstaten när enskilda personer blir skuldsatta i den?